Sköndal
I boken ”Stockholms gatunamn” (Libers
förlag 1982) och på Dagens Nyheters hemsida har vi bland annat hittat följande
om Sköndal.
Stadsdelen, som fick sitt namn
1926, har fått namn efter egendomen Stora Sköndal, vars nuvarande namn är en
ombildning av en äldre Sjöände eller Sjöända. Detta namn kommer av bebyggelsens
läge vid västra änden av Drevviken och är identiskt med det i fornsvenskan
förekommande substantivet sioände (sjöände) ”ände av sjö” som förekommer redan
i Magnus Erikssons landslag från 1300-talet. Namnet Sköndal kan första gången
beläggas på 1680-talet. Den som lät resa sitt boningshus på egendomen Sjöändan
tyckte säkert att det nya namnet lät vackrare.
I anslutning till namnet Sköndal
har gårdsnamnen Sköndalsbro (Siöndalsbro 1715) och Skönstavik bildats. Stora
Sköndal inköptes 1905 av Svenska Diakonanstalten som där utbildar diakoner och
har sjuk- och pensionärshem.
Stadsdelen Sköndal omfattar också
ett område som ursprungligen tillhörde Farsta och som förvärvades av staden
1912 och bebyggdes med småstugor 1947 (mellan Perstorpsvägen och Nynäsvägen). Området mellan Perstorpsvägen och
Sköndalsvägen (dvs. där vi bor) samt
utefter Drevvikens strand har utgjort Skönstaviks egendom, som
exploaterats av Olsson & Rosenlund i två etapper med början 1951 och 1958.
Marken öster om Sköndalsvägen har tillhört Stora Sköndal och delar av denna har
sålts för exploatering. Hyreshusen med centrum byggdes 1963 och radhusområdet Norra Sköndal norr om Tyresövägen 1968.
Vid namnsättningen av gator och
vägar i Sköndal har man förutom lokala namn använt två kategorier, bagare och
bakverk samt hundraser. Vårt Finbagarvägen, som kom till 1952, tillhör
naturligtvis de förstnämnda. Perstorpsvägen – som inte alls har något med
bordsskivan att göra! – har sitt namn efter ett numera försvunnet torp på
Sköndals ägor, Perstorp (1846), som också kallades Råttfällan. Perstorpsvägen
är en del av gamla landsvägen till Dalarö.
Av Kerstin Hüll