Om Sköndal

 

Av Kerstin Hüll, Finbagarvägen 26

Namnet Sköndal

I boken ”Stockholms gatunamn” (Libers förlag 1982) och på Dagens Nyheters hemsida har vi bland annat hittat följande om Sköndal.

Stadsdelen, som fick sitt namn 1926, har fått namn efter egendomen Stora Sköndal, vars nuvarande namn är en ombildning av en äldre Sjöände eller Sjöända. Detta namn kommer av bebyggelsens läge vid västra änden av Drevviken och är identiskt med det i fornsvenskan förekommande substantivet sioände (sjöände) ”ände av sjö” som förekommer redan i Magnus Erikssons landslag från 1300-talet. Namnet Sköndal kan första gången beläggas på 1680-talet. Den som lät resa sitt boningshus på egendomen Sjöändan tyckte säkert att det nya namnet lät vackrare.

I anslutning till namnet Sköndal har gårdsnamnen Sköndalsbro (Siöndalsbro 1715) och Skönstavik bildats. Stora Sköndal inköptes 1905 av Svenska Diakonanstalten som där utbildar diakoner och har sjuk- och pensionärshem.

Stadsdelen Sköndal omfattar också ett område som ursprungligen tillhörde Farsta och som förvärvades av staden 1912 och bebyggdes med småstugor 1947 (mellan Perstorpsvägen och Nynäsvägen). Området mellan Perstorpsvägen och Sköndalsvägen (dvs. där vi bor) samt utefter Drevvikens strand har utgjort Skönstaviks egendom, som exploaterats av Olsson & Rosenlund i två etapper med början 1951 och 1958. Marken öster om Sköndalsvägen har tillhört Stora Sköndal och delar av denna har sålts för exploatering. Hyreshusen med centrum byggdes 1963 och radhusområdet Norra Sköndal norr om Tyresövägen 1968.

Vid namnsättningen av gator och vägar i Sköndal har man förutom lokala namn använt två kategorier, bagare och bakverk samt hundraser. Vårt Finbagarvägen, som kom till 1952, tillhör naturligtvis de förstnämnda. Perstorpsvägen – som inte alls har något med bordsskivan att göra! – har sitt namn efter ett numera försvunnet torp på Sköndals ägor, Perstorp (1846), som också kallades Råttfällan. Perstorpsvägen är en del av gamla landsvägen till Dalarö.

Kerstin Hüll
Uppdaterat 2018-01-22